
Över två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten och drygt 96 procent av det återfinns i våra hav – men vi har bara utforskat en procent av världshavens bottnar. Det finns många frågor att besvara om vad som finns nere i djupen. Vi färdas till den dovaste, mörkaste och djupaste platsen någonsin uppmätt i våra vatten.
Hur bildades Marianergraven?
Djuphavsgravar bildas när två kontinentalplattor kolliderar med varandra. Då trycks den ena plattan under den andra och bildar en djup klyfta i havsbotten. När Marianergraven bildades var det den stora Stillahavsplattan som trycktes ned under den mindre Marianerplattan.
Seglen hissas på skeppet HMS Challenger och en expedition tar fart. Ett äventyr som i slutändan sträckte sig över nästan 13 000 mil.
Tillbaka till där det hände: mars månad, år 1875. Av de 492 gapande avgrunderna expeditionen djuplodade under sina fyra år, utmärkte sig den här speciellt. Så speciellt och oväntat att besättningen tvingades loda två gånger. I Stilla havets sydvästra område, mellan Guam och Palau, uppmättes ett djup om 8 184 meter. Det djupaste någonsin.
Idag, cirka 150 år efter expeditionen, har modern utrusning lyckats uppmäta Marianergravens djup till häpnadsväckande 11 034 meter. Förutom världens djupaste plats upptäcktes bland annat 4 700 nya marina arter.
Challenger-expeditionens fynd har med andra ord visat sig helt avgörande för vår tids forskning.
Länge var det omöjligt för människan att färdas ned till Marianergravens djup och det skapade naturligtvis många obesvarade frågor.
Den schweiziske fysikern Auguste Piccard designade Trieste, den första farkosten som år 1960 tog människan till Marianergravens botten. I farkosten satt hans son Jacques, tillsammans med den amerikanska marinkårssoldatens Don Walsh, som än idag lever.
Sedan dess har ytterligare tre dykningar skett, alla med nya upptäckter. Eftersom det är så långt ifrån annat marint liv, har forskare förbluffats över alla naturliga ljud som snappats upp från botten. Allt från båtar till tyfoner och olika typer av bardvalar.

Det är en plats dit solens strålar aldrig når och med det enorma trycket från havet som råder låter det inte direkt som att det ska finnas ett livligt ekosystem där nere. Men nedstigningarna i Marianergraven vittnar om annat.
Tänk stort och större - djuphavsgigantism är ett vanligt fenomen på havets botten, där många av djuren är större än sina släktingar som bor närmare ytan. Här lever flera meter långa krabbor och jättebläckfiskar som är uppemot tio meter, sida vid sida med Isopoder. Isopoder ser ut som gråsuggor, fast de är nästan en meter långa.
Läskigt, va?

En av de allra senaste upptäckterna i Marianergraven är den tidigare helt okända ”Marianer snailfish”, eller snigelfisken.
Kanske varken låter den eller ser så häftig ut, men det är en hårdkokt typ. Utan fjäll och med sina små ögon ser den ut som ett förvuxet grodyngel. Eftersom inga andra rovdjur pallar trycket blir snigelfisken avgrundens härskare och kan ohotat simma runt och käka kräftdjur precis som den vill.
På de drygt 8 000 meter under ytan de figurerar är vattentrycket 1 000 gånger högre än vi är vana vid. Det motsvarar en elefant som ställer sig på dig.
På tal om perspektiv, kolla in siffrorna nedan!

Tongagraven, Stilla havet, 10 882 meter djup
Puerto Rico-graven, Atlanten, 8 376 meter djup
Javagraven, Indiska oceanen, 7 450 meter djup
Factorian Deep, Antarktiska oceanen, 7 235 meter djup
Calypso Deep, Medelhavet, 5 267 meter djup (djupaste havet i Europa)
Vättern, 128 meter djup,
Östersjön, 459 meter djup
Vänern, 27 meter djup.
Bratten, 560 meter djup. Sveriges djupaste plats. Ligger i Skagerrak mellan Sverige, Norge och Danmark. Djupet motsvarar 2 335 tuber Kalles Kaviar på varandra.
1 Bajkalsjön, Ryssland, 1 642 meter djup
2 Tanganyikasjön, Tanzania, 1 470 meter djup
3 Kaspiska havet, Ryssland/Iran/Turkmenistan/Azerbadijan/Kazakstan, 1 125 meter djup
4 Vostoksjön, Antarktis, 1 000 meter djup
5 Lago O’Higgins/San Martin, Agentina & Chile, 836 meter djup
6 Malawisjön, Mocambique/Malawi/Tanzania, 706 meter djup
7 Issyk Kul, Kirgizistan, 688 meter djup
8 Stora Slavsjön, Kanada, 614 meter djup
9 Crater Lake, USA, 594 meter djup
10 Lake Matano, Indonesien, 590 meter djup
Carl J

Vi använder cookies och andra funktioner från våra partners på vår webbplats. Vissa är nödvändiga för att vår webbplats ska fungera pålitligt och säkert (nödvändiga cookies). Andra hjälper oss att förbättra din upplevelse, ge dig personligt anpassat innehåll och spara anonyma data i statistiskt syfte (funktionella cookies, statistik och analys och marknadsföringscookies).
Genom att klicka på ”Acceptera” godkänner du användning av samtliga cookies. Genom att klicka ”Neka” godkänner du endast nödvändiga cookies och vår webbplats är inte anpassad efter dina intressen.
Klicka på ”Hantera” för att välja vilka kategorier av cookies du vill godkänna eller neka. Du kan alltid ändra dina val senare genom att klicka på ”Hantera cookies” längst ner på sidan. Fullständig information om varje cookie hittar du på denna sida Cookies. Vi vill att du ska känna dig trygg med att dina personuppgifter är säkra hos oss: Läs vår Personuppgiftspolicy.