Inspiration
8 monsterstäder för en ryslig semester

8 monsterstäder för en ryslig semester

2018-10-31

När skuggorna växer sig både mörkare och längre kan det verkligen sätta spinn på reptilhjärnan. Det är lätt att börja föreställa sig att både det ena och det andra gömmer sig i mörkret. Människor har genom alla tider skrämt upp varandra med berättelser om bestar och odjur. Här har du 8 städer med monster på bekvämt avstånd för alla semestrande kryptozoologer och monsterjägare.

2018 har varit ett bra år för fans av monster. På bio har 80-tals klassikern The Predator fått en remake (fast utan 80-tals klassikern Arnold från orginalfilmen). Dessutom har ett av USAs mest mytomspunna monster (känd från både film, litteratur och den amerikanska folkloren) gjort en storstilad comeback!

Så… kura ihop dig med något varmt att dricka för om du läser vidare finns det en risk att blodet fryser till is!

Legenden om Mothman har bl a blivit till film, "The Mothman Prophecies" med Richard Gere.

1. Mothman flyger över Chicagos hustak

Året var 1966. Platsen var Point Pleasant i USA. Stämningen var däremot allt annat än trevlig. Och inte undra på det när flera av stadens invånare blivit förföljda av en utmärglad människoliknande skugga med breda vingar och lysande röda ögon. Eftersom dess ögon lyste som reflexer fick det namnet Mothman.

Efter Point Pleasant har Mothman hållit sig utom synhåll men nu har han dykt upp igen. Denna gång i en mer urban miljö. Ett femtiotal anonyma och namngivna vittnen har under året rapporterat att de sett en utmärglad människoliknande skugga med breda vingar och ja… du gissade det nog – lysande röda ögon – flyga över Chicagos hustak.

Så om du befinner dig i Chicago kan det vara värt att kolla en extra gång om den där skuggan i himlen är en fågel, flygplan eller om det är Mothman.

2. Poltergeisten på Greyfriars Kirkyard i Edinburgh

Skottland har verkligen gjort en bra affär på sina monster – nyckelringstillverkare och diverse souvenirfabrikörer kan leva gott på Nessie riktigt länge. Men om du är på jakt efter monster behöver du inte ge dig ut på de skotska högländerna. Mitt i Edinburgh, i de historiska kvarteren ligger den gamla kyrkogården Greyfriars Kirkyard där en poltergeist sägs härja dag som natt.

Enligt legenden uppstod poltergeisten eftersom den brutale adelsmannen Sir George ”Blodige” Mackenzie begravdes här. Hans blodtörst ska ha varit så stor att han inte ens lyssnade när Döden själv dök upp. När han begravdes i det svarta mausoleet på Greyfriars var det någon del av hon som stannade kvar för att få fortsätta terrorisera de levande.

Om du vågar kan du dessutom följa med på en nattlig guidning på Greyfriars Kirkyard. Under dessa har både guider och besökare rapporterat om osynliga och kalla händer som grepar dem kring halsen, oförklarliga blåmärken och rivsår. Guiderna dokumenterar till och med allt som rapporteras under en guidning i en speciell loggbok för poltergeistaktiviteter.

Ovan ingången till det svarta mausoleet står det: "Ej helt ska jag dö". Det är nästan som de ville bli hemsökta.

3. En varulv på Franska Rivieran

Det kan vara svårt att tänka sig men bara en bit inåt land, en kort resa från de glammiga stränderna på Franska Rivieran, kan du hitta platsen där Frankrikes mest omskrivna monster härjade – Gévaudanmonstret som det kort och gott kallades. Det var på 1700-talet paniken började sprida sig när fler och fler herdar och herdinnor blev brutalt attackerade. Snart spred sig ryktet mellan byarna att det inte var någon vargattack, det var en varulv som kunde gå på två ben, härma mänsklig tal och överlistade alla jaktlag som skickades ut.

Enligt legenden var det värdshusägaren Jean Chastel som tillslut lyckades få stopp på besten med hjälp av silverkulor han själv gjort. Kanske fick Chastel ett slut på monstret… eller så drog det sig tillbaka till ett skönt strandliv på Rivieran.

Besten i Gévaudan hamnade till och med på de parisiska löpsedlarna och det finns en mängd illustrationer av hur man tänkte sig att monstret kunde se ut.

4. Beskyddaren av Bangkoks Grand Palace

Alla monster är faktiskt inte monstruösa. Ordet monster kommer från latinets monere/monstrum som kan betyda varning eller förutsägelse. Det passar verkligen in på det ”monster” som skyddar Grand Palace i Bangkok. När du besöker Wat Phra Kaew kan du bland konstverken få syn på en gyllene staty som föreställer en varelse som är till hälften kvinna och till hälften fågel.

Det är den mytologiska kinnara som är både templets, Buddhastatyns och människornas beskyddare. Enligen den thailändska myten kommer hon från en osynlig skog djupt bland bergen i Himalaya och med sina vingar kan hon med enkelhet röra sig mellan människornas och andarnas värld. En thailändske affärsmannen hävdade att det var genom kinnaras gudomliga inspiration som han lyckades uppfinna drycken som ”ger dig vingar”.

Om du besöker Grand Palace i Bangkok kan du så kinnara avbildade som staty och i olika väggmålningar.

6. Skunkapan i Floridas Everglades

Utanför Miami och Fort Lauderdale sträcker sig Everglades sig ut över flera tusen kvadratmeter av tätt vegetation och trögflytande vatten. Det är här Bigfoots lite mindre kända kusin sägs ha sitt hem – Floridas mytomspunna Skunkapa. Till utseende påminner Skunkapan om Bigfoot. Det som skiljer dem åt är att Skunkapan sprider en fruktansvärd stank varhelst han dyker upp. Kanske därför Skunkapan håller sig för sig själv i träsket medan Bigfoot påstås ha dykt upp i varje delstat förutom Hawaii.

Men precis som med Bigfoot är teorierna kring Skunkapan många. Är han en kvarleva från urtiden, den felande länken eller en utomjording? Eller kommer han från ett parallellt universum där Elvis fortfarande lever?

7. "Träskmonstret" i London

Hackney är det cykeltätaste området i London och här kan du hänga på mysiga caféer längs med huvudgatan, besöka ett microbryggeri eller ge dig ut i Hackney Marshes. Parken består av våtmarker med tät växande vass och mysiga promenadstigar. På morgonen kan dimman slingra sig under gamla träbroar och genom den lummiga skogen.

Kanske var det också dimmigt den där morgonen 1981 då fyra pojkar gav sig ut på tur i Hackney Marshes. På väg in i skogen såg de konstiga spår i den mjuka jorden som de inte kände igen. Men de fortsatte ändå djupare in skogen och där fick de syn på något som de senare bara kunde beskriva som något stort, svart och morrande. Monstret i Hackney Marshes har allt sedan dess dykt upp då och då i lokala historier. Nu senast 2012 då monstret skrämde slag på en familj ute på söndagspromenad.

Mamman var dock kvicktänkt och knäppte en bild på monstret som hon givetvis skickade in till The Daily Mail som gjorde en löpsedel på storyn. Tur det ändå för med hjälp av den bilden kände Paul Winter-Hart, trummaren i bandet Kula Shaker, igen sin bortsprugna Newfoundlandhund som lystrade till namnet Willow. Mycket riktigt så hittade han sin vilsna vovve när han letade i Hackney Marshes.

Vad tror du? Var det bara stackars Willow som misstogs för ett monster eller lurar det fortfarande ett monster ute i dimman på Hackney Marshes?

Gulligt husdjur eller obeskrivligt monster som lurpassar i skogen? Svårt att avgöra!

8. Människoätande monsterfåglar på Nya Zeeland

I de maoriska myterna berättas det om en jättelik fågel, Poukai, som bodde bland bergen och molnen. Poukai höll sig undan från människorna, förutom när den blev hungrig – då dök den ner och slet åt sig första bästa människa.

Bara en myt kanske… eller en myt med en nypa sanning? Nya Zeeland var den sista stora landmassan där människor bosatte sig. Före 1200-talet, när maorierna hittade till ön, hade naturen fått sköta sitt i lugn och ro. Det hade gett upphov till moaörnen som de första maorierna Nya Zeeland stötte ihop med. Örnen, som är den största örnarten som någonsin funnits, hade ett vingspann på tre meter och hade decimeterlånga sylvassa klor. Innan maorierna dök upp på ön så jagade örnen de landlevande djur som kunde vara både tyngre än örnen själv och dessutom vara tre meter långa. Plötsligt låter inte myten om monsterfågeln Poukai lika tagen ur det blå som man först kan tro.

Moaörnen dog ut på 1400-tale men enligt kryptozoologer och monsterjägare kan en och annan moaörn fortfarande hålla till på Nya Zeeland. I naturområdet på södra delen av ön, nära staden Christchurch, har flera vandrare berättat att de sett jättelika fåglar. Hur det än ligger till så har studier visat att just i det här området på södra delen av Nya Zeeland rapporteras en högre frekvens av boskap som försvinner spårlöst.

Och jag som tyckte fiskmåsar kunde vara jobbigt påflugna...